tisdag 24 oktober 2017

Gifter i den egna trädgården

Kemiska bekämpningsmedel i jordbruket är ett, med rätta, omdiskuterat ämne. Men visste ni att förra året användes ~77 % av allt sålt bekämpningsmedel inom industrin (framförallt för impregnering av trä), 19 % gick till lantbruket och hela 4 %, motsvarande 338 ton aktivt ämne, såldes till privata hushåll?* 

Privatpersoner i Sverige utan någon utbildning i säker lagring och hantering av bekämpningsmedel köpte alltså hundratals ton potentiellt miljöfarliga kemikalier det förra året. De användes för att ta bort ogräs i gångar och på gårdsplaner, för att bekämpa mossa i gräsmattor eller för att skydda växter från insektsangrepp. Dessa medel anses ha låg risk vid korrekt användning, men eftersom korrekt användning inte kan garanteras beställde regeringen i september 2016 en utredning angående privat användande av växtskyddsmedel. I mars i år presenterade därför Kemikalieinspektionen (KemI) sina resultat, där de slog fast att enbart medel som klassas som lågriskmedel borde få säljas till folk utan utbildning i hantering. Det innebär att det med största sannolikhet kommer bli stop för användning av glyfosat och ättiksyra mot ogräs i trädgårdar, men att till exempel järnfosfat mot sniglar och järnsulfat mot mossa kommer att vara okej. KemI räknar med att förändringarna träder i kraft under 2019**.

Detta är en del i arbetet för miljömålet "En giftfri miljö", och det är verkligen välbehövligt då bara ett av de sexton målen förväntas vara uppnått till deadline 2020.

Ps. Vad gäller glyfosatanvändningen så röstade EU-parlamentet för ett totalförbud mot glyfosat idag (2017-10-24) och medlemsländerna röstar om frågan imorgon.







*Kemikalieinspektionen, försäljning av bekämpningsmedel under 2016
**Kemikalieinspektionen, pressmeddelande


måndag 9 oktober 2017

Boktips: Explosioner, gifter, mord och sjukdomar. Tre spännande böcker som gör dig smartare

Nu är det höst, vilket innebär att det är socialt accepterat att sitta inne och läsa hela dagarna. Men vad sägs om att byta ut true crime och deckarserier mot lite saftig populärvetenskap? Till exempel om hur koleran lamslog världens största stad, och hur smittspridningen kunde hejdas i en tid innan ens bakterier upptäckts. Eller kanske om hur en alkemist destillerar sin egen urin och upptäcker ett ämne som några hundra år senare kommer lägga hans hemstad i  brinnande ruiner? Eller varför inte läsa om hur adelsmän och kungligheter blev giftmördade... av sina egna tapeter!

Klart ni vill! Här kommer tre boktips:

The Ghost Map: The Story of London's Most Terrifying Epidemic - and How It Changed Science, Cities, and the Modern World 
Steven Johnson

36086

En gång i tiden var London världens största stad, och den växte så fort att infrastrukturen inte hann med. Skräp och mänskligt avfall ansamlades i städerna, och de som hade i uppgift att föra bort soporna hann inte med sin uppgift. Dessa osanitära förhållanden ledde sommaren 1854 till ett enormt utbrott av kolera. Ingen visste hur sjukdomen spreds, och ingen visste hur man botade den. "The Ghost Map" är historien om hur Dr. John Snow (inte han från Game of Thrones) lyckades spåra utbrottets källa och stoppa katastrofen. Genom hårt och noggrant arbete grundade han epidemiologin innan mikrobiologin ens var född, och var en drivande faktor till den sanitära revolutionen. En nagelbitande historia, som dessutom är sann.   

The 13th Element: The Sordid Tale of Murder, Fire, and Phosphorus
John Emsley
86185

Har du någonsin funderat på hur fosfor upptäcktes? Ja, jag har bloggat om det innan så du kanske har ett hum om det. I "The 13th element" skriver John Emsley hela historian från början, i en tid då alkemister sökte efter de vises sten och förrådde varandra skoningslöst för att kunna vara först med att visa upp nya upptäckter, via krigstider då fosforbomber förstörde hela städer, till nutid då fosfor läggs på våra åkrar och i vår mat. Det är en historia om flickor med ruttnande kinder och självlysande skelett, om spontan självantändning, patentmediciner, brinnande prinsessor och om de strejkande kvinnorna i som förändrade världen men som de flesta har glömt bort. Oerhört läsvärd om man är det minsta historieintresserad, eller bara gillar en bra historia.    

Ond kemi: berättelser om människor, mord och molekyler
Ulf Ellervik
15807752


Ulf Ellervik är professor på Lunds universitet, och har skrivit ett gäng böcker om hur kemi kan användas i vardagen. "Ond kemi" handlar delvis om gifter och mord, men också om kemin i vin och tryffel. Varför luktar kisset efter man har ätit sparris? Hur fungerar droger?
En lättsam och rolig bok om hur kemi kan vara både ond och god, men framförallt om hur allt omkring oss är kemi och att kemi inte behöver vara tråkigt. 

söndag 1 oktober 2017

Vad är antropocen?

Om du har lyssnat på Johan Rockströms sommarprat eller läst någon av hans debattartiklar i tidningen så har du förmodligen stött på uttrycket "antropocen", som hänvisar till en ny geologisk tidsepok präglad av människan. Men vad innebär det för oss att leva i antropocen?
"Perhaps earth scientists of the future will name this new post-Holocene period for its causative element—for us. We are entering an age that might someday be referred to as, say, the Anthrocene [sic]. After all, it is a geological age of our own making"  Andrew C. Revkin (1992) Global warming:understanding the forecast 
Tiden som har gått mellan att jorden skapades och nutid har delats in i olika geologiska tidsepoker, definierade av the International Commission on Stratigraphy (ICS). Den senaste epoken kallas för holocen, en tidsålder med varmt och jämt klimat som startade för cirka tolvtusen år sedan efter senaste istidens slut. Klimatforskare och geovetare argumenterar dock att vi har lämnat holocen och gått in i en ny tidsepok kallad för antropocen, människans tidsålder1,2. I augusti 2016 uttalade en tungt vägande expertgrupp (Working group on the anthropocene) sitt stöd för idén att vi har befunnit oss i antropocen sedan kärnvapensprängningarna på 1950-talet3. Andra forskargrupper har föreslagit alternativa startpunkter för antropocen, så som tidpunkten då djur och växter domesticerades eller då ångmaskinen uppfanns4, och vissa hävdar det inte finns tillräckliga bevis för antropocen existerar som geologisk epok5.   
En geologisk tidsålder kännetecknas av att de spår i berggrund, sediment eller glaciäris som lämnats av klimat, atmosfär och biologisk aktivitet förändras kraftigt. Det kan bero på extrema händelser såsom meteoritnedslag eller vulkanutbrott, eller större förändringar i klimat som i sin tur leder till dramatiska förändringar i växt- och djurliv på land och i havet. Antropocen skulle i så fall kännetecknas av bland annat radionuklider från kärnvapensprängningar, sot från ökad förbränning, mikroplaster, höjda koldioxidnivåer, massutrotning av djur och växtarter, störningar i de naturliga cyklerna för många grundämnen, framställandet av ämnen som inte existerar naturligt, och mycket mer. Om tusentals år kommer perioden efter den industriella revolutionen antagligen att vara tydligt urskiljbar från perioden innan, vilket då skulle kvalificera den som en egen geologisk epok.

Men är detta verkligen intressant för någon annan än geologer inriktade mot stratigrafi? Egentligen inte i sig självt. Poängen med antropocen är något helt skilt från ifall ICS kommer göra den till en officiell geologisk epok eller inte. Det faktum att den påverkan vi gjort på planeten är så pass stor att många seriösa forskare anser den vara i samma klass som de förändringar som orsakat utrotningen av dinosaurierna eller gett upphov till långa istider, det är poängen. Antropocen kanske ännu inte är (eller kommer att bli) ett geologiskt koncept, men det är ändå ett viktigt uttryck för att belysa hur enormt vi människor har påverkat världen vi lever i, och hur vi kanske inte kommer vara kapabla att backa bandet hur mycket vi än vill. 

        

1.    Crutzen P.J. (2006) The “Anthropocene”. In: Ehlers E., Krafft T. (eds) Earth System Science in the Anthropocene. Springer, Berlin, Heidelberg
2.    Steffen, W., Crutzen, P. J., & McNeill, J. R. (2007). The Anthropocene: are humans now overwhelming the great forces of nature. AMBIO: A Journal of the Human Environment, 36(8), 614-621.
3.    Carrington, D. (2016) The Anthropocene epoch: scientists declare dawn of human-influenced age. The Guardian (29 August 2016). Link: https://www.theguardian.com/environment/2016/aug/29/declare-anthropocene-epoch-experts-urge-geological-congress-human-impact-earth
4.    Bruce D. Smith, Melinda A. Zeder, The onset of the Anthropocene, In Anthropocene, Volume 4, 2013, Pages 8-13, ISSN 2213-3054,
5.    Autin, W. J., & Holbrook, J. M. (2012). Is the Anthropocene an issue of stratigraphy or pop culture. GSA Today, 22(7), 60-61.