måndag 6 februari 2017

Forskare, förnekare och svarta svanar: konsten att kommunicera vetenskap

Nassim Nicholas Taleb beskriver i prologen till sin bok "The black swan, the impact of the highly improbable" hur vi i Europa länge visste att alla svanar var vita. Tills de första européerna reste till Australien och möttes av den här synen:


(Han beskriver också hur denna upptäckt av svarta svanar inte orsakade någon större uppståndelse.)

Det som finns gömt i denna ganska händelselösa historia är kärnan, i ens världsbild är alla svanar vita tills man ser en som är svart. Det Taleb vill illustrera med historien är att en enda upptäck av något avvikande räcker för att kasta allting vi tror oss veta över ända. Han hävdar att alla signifikanta händelser som sker är så kallade Svarta Svanar, så osannolika så att de är omöjliga att förutsäga (exempel: Hitler, attacken mot World Trade Center, klimatförändringarna, comebacken av 90-talets mode, Trumps twitterkonto, etc). Sådana händelser är omöjliga att förutsäga och därför omöjliga att förbereda sig för. 

Hela värden är full av osäkerhet och Svarta Svanar, och i mitten av detta står forskare av olika slag och försöker förklara och beskriva vad vi ser med modeller och förklaringar som sällan lyckas fullständigt med sitt uppdrag. Det är nämligen oerhört svårt att räkna med händelser som inte går att föreställa sig. Detta kan ge upphov till misstroende hos allmänheten.Även utan att ens blanda in Svarta Svanar så är vetenskap i grunden väldigt komplicerat. En grundsten i god vetenskap är att aldrig påstå någonting som inte är säkert och bevisat, vilket gör att vetenskapligt skrivande kryllar av försiktiga uttryck som "resultaten indikerar att", "en tydlig trend är", "med bakgrund av X kan man dra slutsatsen Y" , "med X % sannolikhet är kommer Z att ske". Forskare är helt enkelt noggranna med att skydda sina ryggar från en möjlig attack av Svarta Svanar, osannolika men tänkbara event eller helt vanlig otur. Denna typ av språkbruk skiljer sig väsentligt från hur människor pratar i sin vardag. Få ringer sin parter och säger "Lämnar jobbet nu. Enligt tidigare observationer så bör jag vara hemma om 10 minuter, med en felmarginal på 10 % och förutsatt optimala omständigheter".

Så vad händer när dessa värdar ska mötas? Min teori är att folk utan vetenskaplig bakgrund uppfattar forskare som vaga, otydliga och osäkra. Jag misstänker att det vetenskapliga språket som ger trovärdighet inom forskarvärlden kan ha en motsatt effekt bland vanligt folk. Forskare framstår helt enkelt som att de inte vet vad de pratar om. När sedan politiker och andra opinionsbildare talar i tvärsäkra termer och reducerar problem till enstaka frågor dras människor till dem. De låter ju som att de vet bäst, så då borde de göra det, right? Fast egentligen betyder ofta allt för säkra uttalanden att du inte är tillräckligt insatt i problemet du försöker lösa.   

Jag tror att dessa olika sätt att kommunicera kan leda till att folk lättare blir skeptiskt inställda mot vetenskap. Ett aktuellt exempel är Martin Kinnunens (SD) uttalande till Aftonbladet med anledning av Sverigedemokraternas förslag att skära ner på anslagen för klimat och miljö med 8 miljarder kronor.

"Jag har läst Kungliga Vetenskapsakademiens utlåtande om klimatförändringar och forskningsläget. Där är man väldigt tydlig med att man vet inte inte hur allting varierar och allting hänger ihop. Det är väldigt komplicerat, helt enkelt."
-Martin Kinnunen, riksdagsledarmot för SD

I Kinnunens värd betyder "det är komplicerat" tydligen "det är oviktigt". Eftersom forskare inte kan förutsäga säkert exakt vad som kommer att hända, så är klimatförändringarna inte ett hot. 

Det här är vad vi behöver kämpa emot 

Men hur? Borde forskare slänga det vetenskapliga språket åt sidan och uttala sig mer bestämt? Jag tror inte det, jag tror att det kommer ge ännu mindre trovärdighet. Däremot borde vi se till att utbilda folk, och då särskilt politiker och andra beslutsfattare om hur forskning fungerar. Om att förutsägelser kan vara oerhört angelägna även om det inte är 100 % säkert att de kommer inträffa. Det kommer alltid finnas svarta svanar. Världen kommer inte alltid att följa de modeller vi bygger för att förklara den. Men vi måste lita på att forskare gör sitt bästa, och lita på att de är de som ofta vet mest om den frågan de arbetar inom. Vi måste lyssna på dem fast de verkar vaga och osäkra. Det finns en anledning till det, och anledningen är god.