tisdag 16 september 2014

Rasister och bonnläppar

Det svenska folket har gått till val, och jag kan villigt erkänna att jag inte är helt nöjd med resultatet. Den stora skrällen är att Sverigedemokraterna har dubblat sitt väljarstöd och nu har runt 13 %. De är större än Miljöpartiet och därmed Sveriges tredje största parti. Vad fan hände?

Många kloka människor har gett sitt perspektiv, och jag håller i mångt och mycket med Åsa Linderborg. Läs det. Det är bra. 

Jag ser SD som ett rasistiskt och oerhört problematiskt parti, men jag tror inte en sekund på att deras väljare alla identifierar sig som rasister. De är nog helt enkelt så att många av dem överhuvud taget inte funderar på rasism eller ser det som ett särdeles stort problem. Det betyder inte att det inte är en rasistisk handling att rösta på SD, men det betyder att det omöjligt går att vinna över dessa personer genom att tala om rasism. Viktigt påpekande bara. Detta inlägg är inte på något vis till för att förringa den antirasistiska kampen, den är oerhört viktig och tycks nu vara mer aktuell än någonsin. Problemet är att jag är oerhört vit och fruktansvärt mycket medelklass, så min uppfattning om rasism är sekundär. Den kampen lämnar jag till de briljanta människor som kan den bättre, och ni alla borde gå in på Rummet och suga in kunskap och berättelser. Men innan ni gör det så vill jag tala lite om vad jag kan. Landsbygd. 

SVT gjorde en vallokalsundersökning, VALU, om hur människor röstar, men även om varför de röstar som de gör och vilka frågor de anser vara viktiga. I de alternativ som fanns att välja på så fanns varken landsbygdsutveckling eller jordbrukspolitik med. Det är icke-frågor. Fast inte för SD, och jag vågar säga att det inte heller är icke-frågor för många av SDs väljare. Landsbygdspolitiken är viktig för de människor som lever på landsbygden, och det är även människor som i högre utsträckning röstar på SD, ett parti som pratar både om och till dessa människor. När SD talade i Uppsala innan valet så pratade den lokala ordföranden om bostäder utanför stan, om infrastruktur och om bredband till alla. Motdemonstranten bredvid mig himlade med ögonen och sa i häcklande ton "bredband på landsbygden, det är ju verkligen viktigt" och skrattade med sin kompis. Jag fick en klump i magen.

Lyssna på det här. Det är fan fruktansvärt. 

"De etablerade partierna bryr sig överhuvudtaget inte om landsbygdspolitik. Vad ska man då rösta på? Jag röstar inte själv på SD, men jag förstår att folk gör det" - Inez Abrahamsson.

Det är alltså inte bara invandringsfrågan de andra partierna har schabblat bort, det är även landsbygden. Det här måste vi prata om och belysa. Jag kommer härmed ge några handfasta förslag på politik jag vill se.

1. Bredband och mobiltäckning
Jag struntar i om blåhåriga flickor skrattar åt mig, det här är en oerhört viktig fråga. Om landsbygd och glesbygd ska vara en attraktiv boendeplats så måste man kunna ha videokonferenser, ta emot samtal och kolla på Netflix. Särskilt om vi vill ha yngre människor på landsbygden. 

2. Lägg inte ner lokala sjukhus, skolor och äldreboenden
Jag personligen skulle inte vilja bo för långt ifrån ett sjukhus eller om jag hade barn för långt ifrån skolan. Äldrevården måste också behållas på landsbygden, folk ska kunna stanna kvar i sin hemort så länge som de vill. Det är också en fråga om jobbtillfällen, så klart. Vi kan inte reagera på avfolkningen av landsbygden genom att montera ner välfärdssystemen för de som finns kvar, vi måste satsa pengar för att återigen göra landsbygden attraktiv.

3. Ta hand om lantbruket
En landsbygd utan lantbruk är otänkbar. Vi måste bevara den svenska produktionen och ta hand om våra jordbruksföretag.  

4. Kollektivtrafik
Man måste kunna åka kollektivt dit man bor. Vi måste även fundera på hur höga bensinskatter påverkar landsbygden. Det kanske finns bättre lösningar som inte slår mot de som måste använda bil?

5. Ändra språket och attityden
Sluta prata om bonnläppar, epa-raggare och "de som blev kvar". Det alienerar landsbygdsbor och ökar klyftorna mellan staden och landet. Sluta även ursäkta dålig infrastruktur och låg tillgång till samhällstjänster med någon slags romantisering av "det enkla livet på landet". 

6. Tala till och med människorna som bor utanför stan
Politiker. Åk ut. Prata med folk. LYSSNA. TA IN. GÖR.


Vi måste börja komma ihåg att det bor människor även utanför städer, och att deras röster är värda precis lika mycket. Förhoppningsvis kommer det minska missnöjet och därmed minska SDs skadliga inflytande på vårt land.