tisdag 10 juli 2018

Hur kan man stötta Sveriges bönder genom torkan?

Ingen lär ha missat hur förödande sommarens varma och torra väder har varit för våra lantbrukare. På åkern utanför mitt hus går rågaxen inte ens över knäna, och hästarna hos grannen går i gulbrända hagar och äter sig mätta på det hö som borde ha sparats till vintern. Sveriges Radio intervjuar mjölkbönder som gör sig beredda på att slakta sina djur på grund av brist på foder, och de berättar att en åker som borde ge tjugofem balar hösilage bara gett nog till fyra. Palle Borgström, ordförande i LRF, uppskattar förlusten bara för spannmålet till att uppgå till 4 miljarder kronor.

På Facebook och andra sidor kopplas nu folk med foderöverskott eller oslagna gräsytor ihop med lantbrukare i behov av foder och transporter av grovfoder från andra EU-länder samordnas. Men vad kan man göra om man inte har foder att erbjuda med ändå vill hjälpa till?

Här är en lista över saker jag känner till, tipsa gärna i kommentarerna om ni har fler ideer!


  • Köp svenskt kött och ligg på restauranger och kräv svenskt. Slakterierna är tungt belastade och omsättningen behöver öka. Du behöver inte äta mer kött, var bara noga med att välja svenskt om du köper. Om du har möjlighet, köp gärna köttlådor direkt från bonden
  • Köp svensk av allt som går, torkan drabbar alla.
  •  Dela artiklar och skriv om torkan i sociala medier. Det är valår i år och alla partier kollar noga på vad folk är intresserade av.
  • Skriv till politiker och partier och fråga hur de planerar att hantera krisen samt förebygga liknande situationer i framtiden.
Vill vi ha en framtida egenförsörjning av livsmedel måste dessa frågor finnas på agendan nu. Lantbruket kan inte behandlas som vilken branch som helst, matproduktion är livsnödvändigt och staten behöver kunna stötta i krislägen.

Odlingslandskap
Bild från LRF

tisdag 24 oktober 2017

Gifter i den egna trädgården

Kemiska bekämpningsmedel i jordbruket är ett, med rätta, omdiskuterat ämne. Men visste ni att förra året användes ~77 % av allt sålt bekämpningsmedel inom industrin (framförallt för impregnering av trä), 19 % gick till lantbruket och hela 4 %, motsvarande 338 ton aktivt ämne, såldes till privata hushåll?* 

Privatpersoner i Sverige utan någon utbildning i säker lagring och hantering av bekämpningsmedel köpte alltså hundratals ton potentiellt miljöfarliga kemikalier det förra året. De användes för att ta bort ogräs i gångar och på gårdsplaner, för att bekämpa mossa i gräsmattor eller för att skydda växter från insektsangrepp. Dessa medel anses ha låg risk vid korrekt användning, men eftersom korrekt användning inte kan garanteras beställde regeringen i september 2016 en utredning angående privat användande av växtskyddsmedel. I mars i år presenterade därför Kemikalieinspektionen (KemI) sina resultat, där de slog fast att enbart medel som klassas som lågriskmedel borde få säljas till folk utan utbildning i hantering. Det innebär att det med största sannolikhet kommer bli stop för användning av glyfosat och ättiksyra mot ogräs i trädgårdar, men att till exempel järnfosfat mot sniglar och järnsulfat mot mossa kommer att vara okej. KemI räknar med att förändringarna träder i kraft under 2019**.

Detta är en del i arbetet för miljömålet "En giftfri miljö", och det är verkligen välbehövligt då bara ett av de sexton målen förväntas vara uppnått till deadline 2020.

Ps. Vad gäller glyfosatanvändningen så röstade EU-parlamentet för ett totalförbud mot glyfosat idag (2017-10-24) och medlemsländerna röstar om frågan imorgon.







*Kemikalieinspektionen, försäljning av bekämpningsmedel under 2016
**Kemikalieinspektionen, pressmeddelande


måndag 9 oktober 2017

Boktips: Explosioner, gifter, mord och sjukdomar. Tre spännande böcker som gör dig smartare

Nu är det höst, vilket innebär att det är socialt accepterat att sitta inne och läsa hela dagarna. Men vad sägs om att byta ut true crime och deckarserier mot lite saftig populärvetenskap? Till exempel om hur koleran lamslog världens största stad, och hur smittspridningen kunde hejdas i en tid innan ens bakterier upptäckts. Eller kanske om hur en alkemist destillerar sin egen urin och upptäcker ett ämne som några hundra år senare kommer lägga hans hemstad i  brinnande ruiner? Eller varför inte läsa om hur adelsmän och kungligheter blev giftmördade... av sina egna tapeter!

Klart ni vill! Här kommer tre boktips:

The Ghost Map: The Story of London's Most Terrifying Epidemic - and How It Changed Science, Cities, and the Modern World 
Steven Johnson

36086

En gång i tiden var London världens största stad, och den växte så fort att infrastrukturen inte hann med. Skräp och mänskligt avfall ansamlades i städerna, och de som hade i uppgift att föra bort soporna hann inte med sin uppgift. Dessa osanitära förhållanden ledde sommaren 1854 till ett enormt utbrott av kolera. Ingen visste hur sjukdomen spreds, och ingen visste hur man botade den. "The Ghost Map" är historien om hur Dr. John Snow (inte han från Game of Thrones) lyckades spåra utbrottets källa och stoppa katastrofen. Genom hårt och noggrant arbete grundade han epidemiologin innan mikrobiologin ens var född, och var en drivande faktor till den sanitära revolutionen. En nagelbitande historia, som dessutom är sann.   

The 13th Element: The Sordid Tale of Murder, Fire, and Phosphorus
John Emsley
86185

Har du någonsin funderat på hur fosfor upptäcktes? Ja, jag har bloggat om det innan så du kanske har ett hum om det. I "The 13th element" skriver John Emsley hela historian från början, i en tid då alkemister sökte efter de vises sten och förrådde varandra skoningslöst för att kunna vara först med att visa upp nya upptäckter, via krigstider då fosforbomber förstörde hela städer, till nutid då fosfor läggs på våra åkrar och i vår mat. Det är en historia om flickor med ruttnande kinder och självlysande skelett, om spontan självantändning, patentmediciner, brinnande prinsessor och om de strejkande kvinnorna i som förändrade världen men som de flesta har glömt bort. Oerhört läsvärd om man är det minsta historieintresserad, eller bara gillar en bra historia.    

Ond kemi: berättelser om människor, mord och molekyler
Ulf Ellervik
15807752


Ulf Ellervik är professor på Lunds universitet, och har skrivit ett gäng böcker om hur kemi kan användas i vardagen. "Ond kemi" handlar delvis om gifter och mord, men också om kemin i vin och tryffel. Varför luktar kisset efter man har ätit sparris? Hur fungerar droger?
En lättsam och rolig bok om hur kemi kan vara både ond och god, men framförallt om hur allt omkring oss är kemi och att kemi inte behöver vara tråkigt. 

söndag 1 oktober 2017

Vad är antropocen?

Om du har lyssnat på Johan Rockströms sommarprat eller läst någon av hans debattartiklar i tidningen så har du förmodligen stött på uttrycket "antropocen", som hänvisar till en ny geologisk tidsepok präglad av människan. Men vad innebär det för oss att leva i antropocen?
"Perhaps earth scientists of the future will name this new post-Holocene period for its causative element—for us. We are entering an age that might someday be referred to as, say, the Anthrocene [sic]. After all, it is a geological age of our own making"  Andrew C. Revkin (1992) Global warming:understanding the forecast 
Tiden som har gått mellan att jorden skapades och nutid har delats in i olika geologiska tidsepoker, definierade av the International Commission on Stratigraphy (ICS). Den senaste epoken kallas för holocen, en tidsålder med varmt och jämt klimat som startade för cirka tolvtusen år sedan efter senaste istidens slut. Klimatforskare och geovetare argumenterar dock att vi har lämnat holocen och gått in i en ny tidsepok kallad för antropocen, människans tidsålder1,2. I augusti 2016 uttalade en tungt vägande expertgrupp (Working group on the anthropocene) sitt stöd för idén att vi har befunnit oss i antropocen sedan kärnvapensprängningarna på 1950-talet3. Andra forskargrupper har föreslagit alternativa startpunkter för antropocen, så som tidpunkten då djur och växter domesticerades eller då ångmaskinen uppfanns4, och vissa hävdar det inte finns tillräckliga bevis för antropocen existerar som geologisk epok5.   
En geologisk tidsålder kännetecknas av att de spår i berggrund, sediment eller glaciäris som lämnats av klimat, atmosfär och biologisk aktivitet förändras kraftigt. Det kan bero på extrema händelser såsom meteoritnedslag eller vulkanutbrott, eller större förändringar i klimat som i sin tur leder till dramatiska förändringar i växt- och djurliv på land och i havet. Antropocen skulle i så fall kännetecknas av bland annat radionuklider från kärnvapensprängningar, sot från ökad förbränning, mikroplaster, höjda koldioxidnivåer, massutrotning av djur och växtarter, störningar i de naturliga cyklerna för många grundämnen, framställandet av ämnen som inte existerar naturligt, och mycket mer. Om tusentals år kommer perioden efter den industriella revolutionen antagligen att vara tydligt urskiljbar från perioden innan, vilket då skulle kvalificera den som en egen geologisk epok.

Men är detta verkligen intressant för någon annan än geologer inriktade mot stratigrafi? Egentligen inte i sig självt. Poängen med antropocen är något helt skilt från ifall ICS kommer göra den till en officiell geologisk epok eller inte. Det faktum att den påverkan vi gjort på planeten är så pass stor att många seriösa forskare anser den vara i samma klass som de förändringar som orsakat utrotningen av dinosaurierna eller gett upphov till långa istider, det är poängen. Antropocen kanske ännu inte är (eller kommer att bli) ett geologiskt koncept, men det är ändå ett viktigt uttryck för att belysa hur enormt vi människor har påverkat världen vi lever i, och hur vi kanske inte kommer vara kapabla att backa bandet hur mycket vi än vill. 

        

1.    Crutzen P.J. (2006) The “Anthropocene”. In: Ehlers E., Krafft T. (eds) Earth System Science in the Anthropocene. Springer, Berlin, Heidelberg
2.    Steffen, W., Crutzen, P. J., & McNeill, J. R. (2007). The Anthropocene: are humans now overwhelming the great forces of nature. AMBIO: A Journal of the Human Environment, 36(8), 614-621.
3.    Carrington, D. (2016) The Anthropocene epoch: scientists declare dawn of human-influenced age. The Guardian (29 August 2016). Link: https://www.theguardian.com/environment/2016/aug/29/declare-anthropocene-epoch-experts-urge-geological-congress-human-impact-earth
4.    Bruce D. Smith, Melinda A. Zeder, The onset of the Anthropocene, In Anthropocene, Volume 4, 2013, Pages 8-13, ISSN 2213-3054,
5.    Autin, W. J., & Holbrook, J. M. (2012). Is the Anthropocene an issue of stratigraphy or pop culture. GSA Today, 22(7), 60-61.











måndag 6 februari 2017

Forskare, förnekare och svarta svanar: konsten att kommunicera vetenskap

Nassim Nicholas Taleb beskriver i prologen till sin bok "The black swan, the impact of the highly improbable" hur vi i Europa länge visste att alla svanar var vita. Tills de första européerna reste till Australien och möttes av den här synen:


(Han beskriver också hur denna upptäckt av svarta svanar inte orsakade någon större uppståndelse.)

Det som finns gömt i denna ganska händelselösa historia är kärnan, i ens världsbild är alla svanar vita tills man ser en som är svart. Det Taleb vill illustrera med historien är att en enda upptäck av något avvikande räcker för att kasta allting vi tror oss veta över ända. Han hävdar att alla signifikanta händelser som sker är så kallade Svarta Svanar, så osannolika så att de är omöjliga att förutsäga (exempel: Hitler, attacken mot World Trade Center, klimatförändringarna, comebacken av 90-talets mode, Trumps twitterkonto, etc). Sådana händelser är omöjliga att förutsäga och därför omöjliga att förbereda sig för. 

Hela värden är full av osäkerhet och Svarta Svanar, och i mitten av detta står forskare av olika slag och försöker förklara och beskriva vad vi ser med modeller och förklaringar som sällan lyckas fullständigt med sitt uppdrag. Det är nämligen oerhört svårt att räkna med händelser som inte går att föreställa sig. Detta kan ge upphov till misstroende hos allmänheten.Även utan att ens blanda in Svarta Svanar så är vetenskap i grunden väldigt komplicerat. En grundsten i god vetenskap är att aldrig påstå någonting som inte är säkert och bevisat, vilket gör att vetenskapligt skrivande kryllar av försiktiga uttryck som "resultaten indikerar att", "en tydlig trend är", "med bakgrund av X kan man dra slutsatsen Y" , "med X % sannolikhet är kommer Z att ske". Forskare är helt enkelt noggranna med att skydda sina ryggar från en möjlig attack av Svarta Svanar, osannolika men tänkbara event eller helt vanlig otur. Denna typ av språkbruk skiljer sig väsentligt från hur människor pratar i sin vardag. Få ringer sin parter och säger "Lämnar jobbet nu. Enligt tidigare observationer så bör jag vara hemma om 10 minuter, med en felmarginal på 10 % och förutsatt optimala omständigheter".

Så vad händer när dessa värdar ska mötas? Min teori är att folk utan vetenskaplig bakgrund uppfattar forskare som vaga, otydliga och osäkra. Jag misstänker att det vetenskapliga språket som ger trovärdighet inom forskarvärlden kan ha en motsatt effekt bland vanligt folk. Forskare framstår helt enkelt som att de inte vet vad de pratar om. När sedan politiker och andra opinionsbildare talar i tvärsäkra termer och reducerar problem till enstaka frågor dras människor till dem. De låter ju som att de vet bäst, så då borde de göra det, right? Fast egentligen betyder ofta allt för säkra uttalanden att du inte är tillräckligt insatt i problemet du försöker lösa.   

Jag tror att dessa olika sätt att kommunicera kan leda till att folk lättare blir skeptiskt inställda mot vetenskap. Ett aktuellt exempel är Martin Kinnunens (SD) uttalande till Aftonbladet med anledning av Sverigedemokraternas förslag att skära ner på anslagen för klimat och miljö med 8 miljarder kronor.

"Jag har läst Kungliga Vetenskapsakademiens utlåtande om klimatförändringar och forskningsläget. Där är man väldigt tydlig med att man vet inte inte hur allting varierar och allting hänger ihop. Det är väldigt komplicerat, helt enkelt."
-Martin Kinnunen, riksdagsledarmot för SD

I Kinnunens värd betyder "det är komplicerat" tydligen "det är oviktigt". Eftersom forskare inte kan förutsäga säkert exakt vad som kommer att hända, så är klimatförändringarna inte ett hot. 

Det här är vad vi behöver kämpa emot 

Men hur? Borde forskare slänga det vetenskapliga språket åt sidan och uttala sig mer bestämt? Jag tror inte det, jag tror att det kommer ge ännu mindre trovärdighet. Däremot borde vi se till att utbilda folk, och då särskilt politiker och andra beslutsfattare om hur forskning fungerar. Om att förutsägelser kan vara oerhört angelägna även om det inte är 100 % säkert att de kommer inträffa. Det kommer alltid finnas svarta svanar. Världen kommer inte alltid att följa de modeller vi bygger för att förklara den. Men vi måste lita på att forskare gör sitt bästa, och lita på att de är de som ofta vet mest om den frågan de arbetar inom. Vi måste lyssna på dem fast de verkar vaga och osäkra. Det finns en anledning till det, och anledningen är god.  




    

torsdag 12 januari 2017

Klickbeten och fejknyheter

Hej,
Dags för ett inlägg som inte har direkt med jordbruk eller så att göra, men som handlar om ett ämne jag hemskt gärna vill ta upp, nämligen fenomenet clickbait och fejknyheter.

Först och främst. Varför denna nyords-snuttifiering av ett av vår tids stora hot mot demokratin? Hur i hela friden kan vi acceptera termen "fejknyheter" och därmed klumpa ihop satirsidor som The Onion eller Svenskbladet med sidor som aktivt och medvetet sprider desinformation i syfte att påverka det politiska klimatet? Vi har redan ett ord för meddelanden som inte har som syfte att informera, utan istället har som syfte att påverka folks åsikter och attityder. Det är propaganda

Att göra som vi gör nu och kalla påhittad information som (ofta) sprids i syfte att piska upp en hatisk stämning mot minoritetsgrupper och flyktingar för det gulliga nyordet "fejknyheter" är att minimera den attack mot vårt demokratiska samhälle som detta innebär. Vi kan inte tillåta att folk går till valurnorna och röstar enbart enligt den "information" de fått via bruna propagandakanaler.

Vi kan inte heller sitta still och se hur den självständiga journalistiken dör ut och ersätts med klickjagande rubriker och listor stulna från Reddit-trådar. Nu för tiden är det svårt att hitta riktiga nyheter och vettiga nyhetssidor, och det är ett symptom på att tidningarna tjänar mer pengar på att hundratusentals personer klickar in sig på en sida full med annonser för att se en video på en katt, än på att köpa in riktiga reportage från riktiga journalister.

Jag tänker vägra termen fejknyheter. Jag tänker aktivt undvika att klicka på klickbeten, och då särskilt om det kommer från en sida som man tidigare respekterat. Och sist men inte minst så tänker jag starta prenumerationer på dagstidningar och nyhetsmagasin som fortfarande ägnar sig åt äkta journalistik, för så här kan vi fan inte ha det. Är ni på?  

måndag 17 oktober 2016

En sedelärande historia

Året är 1891. I en kamp mot de hemska arbetsvillkoren i landets tändsticksfabriker väljer Frälsningsarmén att starta en egen fabrik. Istället för farligt vitt fosfor använder de rött fosfor, vilket helt eliminerar den fruktansvärda sjukdomen "phossy jaw". Arbetarna i fabriken får rimligare arbetsdagar och löner som går att leva på, och de som arbetar hemma med att tillverka tändsticksaskar (ofta änkor) får även de bättre betalt. Tändstickorna är såklart något dyrare än konkurrenternas, men fortfarande väldigt billiga. För bara någon shilling extra kunde man garantera att kunderna stöttade rättvisa löner och en bra arbetsmiljö.

År 1901 var fabriken tillslut tvungen att stänga ner, efter flera år av låg försäljning och ekonomiska problem. Billigt vann stort över rättvist.


Och det är därför man aldrig ska förlita sig på konsumentmakt.

Bildresultat för matches salvation army